Jag vet inte hur jag ska göra, hur jag ska reagera, hur jag borde reagera eller vad som krävs för att avreagera sig. Allt är så nytt. Jag gillar inte. Fröken stabil blev fröken labil, javisst. Å ena sidan vill jag dränka mina sorger genom att förtära osunda mängder alkohol, göra otroligt dumma saker, detta för att sluta tänka på det jag tänker på och istället ångra det jag gjorde under fylletimmarna, - äta otroligt stora portioner glass, direkt ur kartongen såklart, fett, socker, kolhydrater, moffa osund mat - för ingenting spelar ju någon roll längre. Eller tvärtom, sluta äta, för det är ju klart att man inte har någon matlust när livet är trasigt. Det finns ju såklart massvis av andra destruktiva beteenden man kan ta till. Att överösa sig med saker, förtränga alla känslor och bara köra på utan paus. Allt för att slippa tankarna. 

Jag vet inte vad jag ska göra, vilken strategi av destruktivitet jag ska vända mig till, jag vet bara att jag står här tom.