Have a little faith.
Jag måste tro på att det går att förändras. Att jag kan bli bättre och att allt kommer att ordna sig. Jag måste kunna vila i att om saker och ting inte löser sig som jag vill, så kommer inte världen att gå under. Jag måste kunna tro att om resan inte går i lås så väntar andra destinationer och andra äventyr. Jag måste tro att kärlek också kan drabba den värsta. Jag måste tro på förlåtelse. Jag måste kunna tro på att jag kommer klara mig ekonomiskt.
Men ibland är det svårt att tro och ensamheten lockar mer än någonting annat.
Det var alldeles för länge sen sist som jag träffade mina brudar. Åh. Dom är så bra. Snart blir det STHLM och bort från spökstaden. Kan inte bli fel denna gång.
Jag har liksom inte känt för att blogga.
Bland annat tror jag det kan bero på självinsikt, mognad och/eller andra tillfälliga processer. Jag känner inget behov att exponera mig, mitt liv, mina tankar etc för en stor publik. Jag behöver inte bli sedd, hörd och uppmärksammad. Jag har landat i känslan av att dela med mig irl istället.
Eller så har jag skrivkramp.
Men, jag har landat. För er som inte vet så fick jag VG på matte/metodkursen. Mer eller mindre ett mirakel, men det bevisar verkligen att hårt plugg ger resultat! Och som jag varit gift med plugget denna termin. Jag gissar på att jag blir en "sån där" som är gift med sitt jobb i framtiden. Och på tal om jobb, jag har börjat spana lite smått på jobb till mig och det ser ljust ut! Eller ja, det är svinhård konkurrens men jag är säker på vad jag verkligen vill, och det känns SÅ bra. En liten hint. Jag ska på denna kurs i februari.
Framtidsvision.
Jag sover fortfarande dåligt och äter dåligt. Bara socker och snabba kolhydrater på oregelbundna tider. Jag känner att jag måste ta tag i mig själv och min kropp om jag ska orka med i det här tempot! Och jag funderar även på hur jag vill tillbringa 2012, hur jag vill utvecklas och mål som ska nås. Eller ja, nås och nås. Resan och själva processen är väl mer givande än själva målet (beroende på vad det är), men jag har som sagt några idéer. Svåra mål och "sacrificing goals". Men, för min personliga utveckling. Vi får se om jag har modet!
Eller så har jag skrivkramp.
Men, jag har landat. För er som inte vet så fick jag VG på matte/metodkursen. Mer eller mindre ett mirakel, men det bevisar verkligen att hårt plugg ger resultat! Och som jag varit gift med plugget denna termin. Jag gissar på att jag blir en "sån där" som är gift med sitt jobb i framtiden. Och på tal om jobb, jag har börjat spana lite smått på jobb till mig och det ser ljust ut! Eller ja, det är svinhård konkurrens men jag är säker på vad jag verkligen vill, och det känns SÅ bra. En liten hint. Jag ska på denna kurs i februari.
Framtidsvision.
Jag sover fortfarande dåligt och äter dåligt. Bara socker och snabba kolhydrater på oregelbundna tider. Jag känner att jag måste ta tag i mig själv och min kropp om jag ska orka med i det här tempot! Och jag funderar även på hur jag vill tillbringa 2012, hur jag vill utvecklas och mål som ska nås. Eller ja, nås och nås. Resan och själva processen är väl mer givande än själva målet (beroende på vad det är), men jag har som sagt några idéer. Svåra mål och "sacrificing goals". Men, för min personliga utveckling. Vi får se om jag har modet!
Se där ja! jag fick ihop ett blogginlägg. Ingen press. Imorgon ska jag äntligen få träffa mina brudar. Så ja. Så är det!
Over & out.
Desperado.
You're losing all your highs and lows - aint it funny how the feeling goes away.
Det börjar dra ihop sig.
Okej, snart kommer jag att återgå till det normala, få tillbaka mitt liv och kanske ha något annat att blogga om än "plugg - plugg - plugg och åter plugg". Hoppas jag åtminstone. Men nu är det ju så att det bara är plugg, plugg, plugg och åter plugg som gäller i en vecka framåt. Nästa lördag är nämligen metodtentan och jag dör litegrann! Fast jag tror jag börjar få frid med allt ändå, kan ju inte göra något annat än mitt bästa. Och hörrni, det är ju andra advent imorn med, hur sjukt är inte det?
Och jag har fortfarande noll julkänsla.
Och jag har fortfarande noll julkänsla.
Nobody loves you like I do.
Jag börjar släppa taget. Andas in ny luft. Fortfarande spänt läge, men jag börjar släppa taget.
