Vad var det som kändes så magiskt?

Den här stan som gör mig så hög 
Den här stan kan få mig så låg 
Den här stan får aldrig nog 
Av saker som går sönder 
Tyckte de sjöng som änglar när jag kom 
Men jag måste ha varit galen 
Vad var det som verkade så stort? 
Vad var det som kändes så magiskt?

Jag är sjuk. Ynklig. Patetisk. När allt annat känns bra, det vill säga, när jag för en gångs skull känner mig fit for fight psykiskt. Ja då måste självklart min fysiska del mucka. Mucka gräl. Dumma skithals. Dumma ömma kropp. Du är patetisk. Så vad finns det att göra? Inte mycket. Ligga i soffan, titta på nonsensprogram och dricka honungsvatten. Vill ge Justin Bieber en käftsmäll på tvinsreklamen. Proactive my ass.

Lisa var otroligt söt och stack till hemköp och införskaffade nyponsoppa och glass till mig. OCH, som om inte det var nog så överraskade hon mig även med en marabou mjölkchoklad. Herregud. Man kunde bli salig för mindre. Självklart spiller jag ut nyponsoppan på mitt vita täcke. Nu rumlar täcket fint i tvättmaskinen.

Lite oprah på det och sen ska jag försöka tvätta av mig all tigerbalsam och ge mig iväg till Stångåstadens kontor. Det vankas kontraktskrivning idag. Bär mig.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0