Ursäkta, jag måste bara kräkas lite.
Vet inte om det är Jonathan Johanssons texter och melankoliska synthslingor som drar fram mörkret i mig (älskart dock) men herregud. Vad är det för himla förhållande/sambo/baby-boom som inträffar. Snart avskaffar jag mig allt vad socialt nätvärk á la cyberspace för att undvika dessa otroligt tråkiga statusuppdateringar om att Älsklingen hit, och sambon dit, och bäbisen hit och dit. Kräks.
Kräkas.
Tvivlar inte en sekund att alla förhållande/sambo/baby-boom-människor faktiskt trivs med sina liv, jag trivs med mitt, men inte berättar jag om minsta lilla detalj som händer i mitt liv. T.ex. att jag köpte en ny tandborste igår. Eller att jag köpte migräntabletter idag. Ge er. Jag bryr mig faktiskt inte, och jag tror inte någon annan bryr sig heller. Så sluta uppdatera era tråkiga liv på facebook annars får jag nog lov att ta bort er.
Ju mer jag läser om folk som är kära, lyckliga, och alldeles alldeles inskränkta - ju mer antiklimax upplever jag det som. Det - lockar - inte - alls. Detta skrämmer mig. En vacker dag ska ju jag också ha en familj är ju planen. Om jag ska fortsätta känna så här kan man ju ifrågasätta den fantasin.
Kräkas.
Tvivlar inte en sekund att alla förhållande/sambo/baby-boom-människor faktiskt trivs med sina liv, jag trivs med mitt, men inte berättar jag om minsta lilla detalj som händer i mitt liv. T.ex. att jag köpte en ny tandborste igår. Eller att jag köpte migräntabletter idag. Ge er. Jag bryr mig faktiskt inte, och jag tror inte någon annan bryr sig heller. Så sluta uppdatera era tråkiga liv på facebook annars får jag nog lov att ta bort er.
Kräks.
Kommentarer
Trackback
